Varje år den tredje mars uppmärksammas World Wildlife Day – och det ovärderliga värdet av vilda arter. Dagen är instiftad av FN för att hylla världens vilda djur och växter och öka medvetenheten om deras betydelse. Bakom dagen står även CITES, den globala överenskommelse som reglerar internationell handel med hotade arter.
Naturens ovärderliga värde
Alla vi som bor på den här planeten är beroende av biologisk mångfald, av vilda djur och växter för att tillgodose våra grundläggande behov. I vår digitala och förädlade värld är det kanske svårt att tänka sig att mycket av det vi behöver ursprungligen kommer från djur och växtriket – allt från mat och bränsle till mediciner, byggmaterial och kläder. Naturen ger oss inte bara resurser, utan också ekosystemtjänster som rent vatten, pollinering av grödor och jorden vi odlar i.
För att vi ska kunna fortsätta ta del av allt detta krävs gemensamma insatser. Länder, organisationer, forskare och lokalsamhällen måste samarbeta för att skydda ekosystem så att de kan fortsätta blomstra. Och för att säkerställa att våra växter och djurarter finns kvar även för framtida generationer.
Världsdagen för natur och djurliv (World Wildlife Day) påminner oss om att:
- Naturen har ett egenvärde.
- Hållbar användning är möjlig – men kräver ansvar. Och kunskap.
- Internationellt samarbete mellan länder och organisationer är helt avgörande.
- Varje individ, både du och jag, kan bidra genom medvetna val.
Temynta (släktet Monarda) är ett exempel på en aromatisk växt som haft stor betydelse både medicinskt och kulturellt, särskilt i Nordamerika. Den användes av ursprungsfolk som örtte mot förkylning, feber och magbesvär och som antiseptiskt medel. Arten Monarda didyma blev känd som Oswego-te och fick symbolisk betydelse efter Boston Tea Party, då kolonister använde den som ett inhemskt alternativ till brittiskt te. Växten har även använts som krydda tack vare sin aromatiska smak som påminner om bergamott och timjan. Idag odlas temynta både som prydnadsväxt och för att locka pollinatörer, vilket gör den viktig för biologisk mångfald och hållbar odling.
Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) har haft stor betydelse för människors hälsa genom sitt innehåll av digitalisämnen som används vid behandling av hjärtsvikt och vissa hjärtrytmrubbningar. Växten började användas medicinskt på 1700-talet efter studier av den brittiske läkaren William Withering, vilket lade grunden för modern hjärtmedicin. Samtidigt är den giftig, vilket har gjort den till en symbol för både läkande och fara. I europeisk folktro har den kopplats till älvor och magiska väsen, och dess karakteristiska klockformade blommor har gett den en stark plats i kultur och berättartradition. Idag odlas den både som prydnadsväxt och som en historiskt viktig medicinalväxt som visar hur naturen bidragit till utvecklingen av vetenskap och sjukvård.
Ett globalt ansvar
Illegal handel med hotade arter är en av de största orsakerna till olika arters utrotning, enligt CITES. Handel kan vara laglig och hållbar – och i många fall livsviktig för lokala samhällen – men den måste ske ansvarsfullt och vetenskapligt kontrollerat.
Invasiva arter – ett växande hot
Ett annat allvarligt hot mot biologisk mångfald är spridningen av invasiva främmande arter. När arter flyttas – medvetet eller oavsiktligt – till nya områden där de saknar naturliga fiender kan de snabbt ta över och tränga undan våra inhemska arter. Vi ser redan idag att det leder till förändrade livsmiljöer med stor ekologisk obalans och i förlängningen stora ekonomiska kostnader för samhällen. En skuld som vi alla måste vara med och betala.
Global handel och resande ökar risken för att arter sprids över kontinenter. Vissa invasiva arter påverkar jordbruk, fiske och skogsbruk, medan andra hotar sällsynta eller redan utsatta arter. Att förebygga spridning, tidigt upptäcka nya invasiva arter och hantera etablerade populationer är därför en viktig del av det internationella naturvårdsarbetet.
Strålöga (Coreopsis tinctoria) har haft betydelse för människor både praktiskt och kulturellt. Den har använts som färgväxt, där blommorna ger gula till rödbruna nyanser till textilier, vilket varit värdefullt i traditionellt hantverk. I vissa nordamerikanska ursprungskulturer användes den även i mild örtmedicin och som te. Som lättodlad och långblommande växt har den fått en självklar plats i trädgårdar och offentliga planteringar. Idag uppskattas strålöga för sin dekorativa skönhet och sin förmåga att gynna pollinatörer, vilket knyter samman kultur, estetik och biologisk mångfald.
Tema 2026: Medicinska och aromatiska växter
Årets (2026) tema för World Wildlife Day är: ”Medicinal and Aromatic Plants: Conserving Health, Heritage and Livelihoods”
Temat lyfter fram den avgörande roll som medicinska och aromatiska växter spelar för:
- Människors hälsa – Många moderna läkemedel har sitt ursprung i växtriket. Miljarder människor världen över förlitar sig dessutom på traditionell växtbaserad medicin.
- Kulturellt arv – Kunskap om läkande växter är en viktig del av urfolks och lokalsamhällens traditioner.
- Försörjning – Insamling och handel med medicinalväxter är en viktig inkomstkälla för många människor, särskilt på landsbygden.
Växterna utsätts för ett växande tryck genom habitatförlust, överexploatering och klimatförändringar. När efterfrågan ökar riskerar vissa arter också att skördas i en takt som de inte hinner återhämta sig från.
Mattram (Tanacetum parthenium) är en medicinalväxt som länge haft betydelse för människors hälsa och kultur. Den har traditionellt använts mot feber, huvudvärk och särskilt migrän, och används fortfarande inom växtbaserad medicin. Redan under antiken omnämndes den som läkeväxt och odlades senare i klosterträdgårdar runt om i Europa. Kunskapen om dess användning har förts vidare genom generationer och är en del av det europeiska kulturarvet kring naturmedicin. Idag odlas mattram både för sina medicinska egenskaper och som prydnadsväxt, vilket visar dess fortsatta betydelse för både hälsa och trädgårdskultur.
Anisört (Agastache) har haft betydelse för människor genom sina aromatiska och medicinska egenskaper. Den har traditionellt använts av nordamerikanska ursprungsfolk som te mot förkylning, hosta och matsmältningsbesvär. Tack vare sin milda anisliknande smak har den också använts som kryddväxt i drycker och matlagning. Växten har därmed varit en del av både läkekonst och matkultur och speglar kunskap som förts vidare mellan generationer. Idag odlas anisört i trädgårdar för sin doft, sin skönhet och sin förmåga att locka pollinatörer, vilket ger den fortsatt kulturell och ekologisk betydelse.
Naturens framtid är vår framtid
Att bevara biologisk mångfald handlar inte enbart om att rädda enskilda arter – det handlar om att skydda de system som gör livet möjligt på jorden. När arter försvinner påverkas hela ekosystem, vilket i sin tur påverkar vår ekonomi, vår hälsa och vår trygghet.
Genom att skydda vilda djur och växter bevarar vi inte bara naturens skönhet – vi investerar i mänsklighetens framtid. Den 3 mars är en dag att fira naturens rikedom – men också en dag att agera för dess överlevnad!
Läs mer om World Wildlife Day.
